Idag har det blivit en tur till kyrkogården. Det är Alla helgons dag och varje år brukar min mamma lägga en krans och tända en lykta på mormor och morfars, samt hennes farmor och farfars gravar. De senaste åren har jag följt med. Att gå runt på en kyrkogård kanske borde vara dystert men det är en trivsam stund och idag var vädret underbart med solsken och nån minusgrad. Man städar upp på graven och tänder sitt ljus så som alla andra runt omkring gör. När mörkret faller så lyser hundratals lyktor och det blir snarare en glädjens dag som man tillönskar sina nära och kära som gått bort.
Det är en kristen högtid men det bryr jag mig inte om. Jag är som nämnt tidigare inte särskilt kristen av mig, däremot så har grundbudskapet i högtiden inte bara med kristendomen att göra anser jag. Det handlar om att fira de dödas åminnelse, det blir en ljusets högtid som lyser upp och värmer i höstmörkret och kylan.
Efter kyrkogården blir det alltid mat hemma hos mamma. Det var mamma + sambo, syster med sambo och deras tre barn, en av mammas tre systrar och hennes man, och så jag. Det blev kantarellfylld fläskfilé med potatisgratäng följt av glass med jordgubbar. Men inte är det slut efter det. Nä, hos mamma så ska det vara kaffe också och då självklart med en massa fikabröd. Idag "bara" fyra sorter. Efter all mat, öl och ett par snapsar följt av en schysst whisky (12-årig Tomatin) till kaffet så var det väldigt skönt med en promenad (25 min.) hem. Utan den promenaden hade jag nog somnat när jag kom hem.
